bamsetomas

Jag heter Tomas Fredriksson bor i Tuna tillsammans med min fru Cordelia. Nu är det underbart att vi har sommar igen. Det är fantastiskt att vi får ha årstider. För ett år sedan tyckte jag att jag hade ett perfekt liv, en underbar fru, ett bra jobb, ja allt var bra. Men då helt plötsligt slogs fötterna undan för mig. Det hände det saker som jag fick uppleva den sommaren som man inte brukar varje år.

Det var så att jag fick en aortadissektion. Med andra ord: kroppspulsådern sprack. Den är uppbyggd vad jag förstår med tre lager och nu var det innersta lagret som sprack. När den sprack så slet den sönder en klaff i hjärtat som gjorde att jag inte fick riktigt syresatt blod i kroppen eftersom blodet rann tillbaka. Så jag fick ligga i en respirator i 10 dagar plus några veckor på sjukhuset. Sedan i september så gjorde dom en operation när dom bytte ut en del av min aorta och sydde fast aortaklaffen igen.

Vilken fantastisk sjukvård vi har!

Jag tillhör Furuhöjdskyrkans församling så för mig var det naturligt att be om förbön. Redan när började bli sjuk så skickade jag ut några sms om att jag var dålig så be för mig så skrev jag ungefär. Sedan när jag hamnade på sjukhuset meddelade min fru några i församlingen att det var riktigt illa och dom satte igång att be för mig. Dag och natt bad dom, att jag skulle få leva och att jag skulle bli frisk. Och det var inte bara dom i ifrån Furuhöjden som bad, utan mina vänner i Estland, Rumänien, Moldavien, Indien, Östervåla, Borås och personer på många flera platser över världen. Så många böner bads för mig. Bönerna behövdes verkligen, för jag var väldigt nära att dö. Deras böner gjorde susen och Jesus hörde deras bön och svarade. Läkarna sa att du har minst 6 månader som du måste vara på sjukhuset men den 6 augusti kom jag hem och den 25 september opererades jag. Jag fick veta att jag skulle få börja arbeta lite igen tidigast i början av det här året, men 1 december började jag jobba halvtid och ifrån 1 januari på heltid. Det är för att dom bad för mig och att Gud svarade på bönen som jag kan skriva detta. Jag skulle nog inte finnas nu annars. Jesus har förändrat mitt sätt att se på livet och inte ta allting för givet.

Vad tror du på? Jag tror på en levande Gud som svarar på bön och vill hjälpa mig. Och han vill hjälpa dig också får han det?

Kom till Furuhöjden och fråga oss som finns där varför vi tror på Jesus. Vi vill svara på din fråga efter bästa förmåga och dela med oss av vad Gud har gjort för oss var och en.

Ta inte livet för givet, utan se till att du har det rätt ställt med Gud.

Guds rika välsignelse önskar jag dig.

Tomas Fredriksson

EN PROFFESIONAL MINOLTA 

SYSTEM KAMERA

RIKTIGT BRA

FUNGERAR MYCKET BRA

5.6 MEGAPIXEL KAMERA

VÄSKA MED FÖLJER

Skriver man så även på en analog eller?

http://www.youtube.com/watch?v=S33uFPiOIyw

Älska mig tillbaka

I begynnelsen skapade jag himlen och jorden. Jag skapade myrarna, sjöarna och snöklädda alptopparna. Sen skapade jag sumpbävern och näbbmusen och geparden.

Men det kändes ändå som om något saknades.

Då skapade jag mannen och för att han inte skulle vara ensam gjorde jag kvinnan .

Jag lärde dem att älska varandra och ha överseende med varandra med deras fel och brister.

Jag lärde dem också att de båda behövs för allt ska fungera bra.

Vi hade en fin tid tillsammans.

Men så började de bygga upp murar som skilde dem från varandra..

Och från mig. De glömde bort att jag älskar dem.

Jag försökte nå fram till dom genom min skapelse vinden som svepte omkring och svalkade dem om sommaren och jag viskade att jag älskar dig.

 Eller smörblomman som växte klar och gul se på mig jag älskar dig eller katten som kom strök sig runt benen kurr kurr jag älskar dig.

Jag försökte skrika åt dem. Jag älskar dig.

Gud älskar dig.

Men de blev rädda och drog sig ännu längre bort. Då viskade jag i Stället jag älskar dig Gud älskar er.

Men de hörde mig inte. Vad skulle jag göra??

 Jag vände mig till mina änglar.

Änglar vad ska jag göra hur ska jag kunna nå mina barn?

Änglarna sjöng du är helige du är den helige du är den helige

Tyst sa Gud Visst är jag den helige men vad hjälper det om jag inte kan nå mina barn,

Jag hade försökt med allt jag hade ropat jag hade viska men inget hade hjälpt.

Jag visste inte vad jag skulle göra för att skapa kontakt med mina barn igen.

Jag började skrika som en bebis .

Människorna började att leta .

Ja visst det var så jag måste göra jag måste bli som ett barn som behövde uppmärksamhet

Och kärlek.

Så jag kom till ett fattigt par i ett stall en natt de gav mig värme och kärlek .

Och när de vände sig bort ifrån mig så skrek jag igen här är jag älskar er

älska mig tillbaka.